Vägen måste lappas, eftersom det blir hål i asfalten till följd av de kombinerade effekterna av smältvatten, trafikbelastning och att det fryser. Genom att lappa beläggningen strävar man efter att hålla vägytan i trafikerbart skick. Riklig lappning motsvarar dock inte en väg med ny beläggning. Vägen blir ojämn om den måste lappas mycket. 

Om vägen är alltigenom hålig skulle man få den i skick genom att förnya beläggningen. På grund av de knappa anslagen finns det inte så mycket pengar till vägbeläggning som det skulle behövas. Därför måste man speciellt på mindre trafikerade vägar nöja sig med lappning av ytskador. Lappningen gör att vägen kan användas lite längre innan beläggningsarbetet måste påbörjas. 

På mindre trafikerade vägnät används ofta kallmassa. Det är svårt att få lappningen jämn och hållbar med kallmassa. Om det blir minsta lilla spricka i lappningen, börjar den snabbt lösas upp på nytt. Man är tvungen att använda stora mängder kallmassa, eftersom varmmassa inte just finns att få vintertid och även på sommaren kan det vara problem med tillgången. Varmmassan hämtas skilt från asfaltverket eller värms upp på stället. Kallmassan kan förvaras i entreprenörens depå och då kan man inleda lappningsarbetet snabbare. 

Andra lappningsmetoder finns också, men de är så dyra att de knappt används på mindre trafikerade vägar. Underhållsentreprenörerna använder i vissa fall gjutmassa vid lappning av hål. Lappningar med gjutmassa är hållbarare, men användningen av dem bör undvikas, eftersom de måste fräsas bort när vägen ska beläggas på nytt. Det finns inte heller alltid tillgång till gjutmassa och den måste beställas separat för lappningsarbeten.

Vägarnas lappningar är inte avsiktligt kortlivade

Entreprenörerna strävar efter att göra sitt bästa när de lappar hål, och lappningarna görs inte avsiktligt kortlivade. Lappningsmetoder har utvecklats för olika skador och förhållanden. Ändå är problemet att i synnerhet lappningar som har gjorts vid fuktigt eller kallt väder inte håller för det slitage som trafiken och väderförhållandena orsakar, och samma ställen får lappas om och om igen.

Möjligheterna att färdas säkert på hela vägnätet säkerställs, men i första hand lappas de livligast trafikerade vägarna. Ju mindre trafik som rör sig på vägen desto sannolikare är det att underhållsentreprenören bara lappar de största hålen. Vintertid lappas endast sådana hål som med tanke på trafiksäkerheten måste lappas. Sommartid kan man använda metoder som gör lappningarna hållbarare. Sommartid lappar man också ofta vinterns tillfälliga lappningar.