De kombinerade effekterna av smältvatten, trafikbelastning och att det fryser till leder till att det blir hål i vägbeläggningen. När det en gång har blivit hål kan det skadade stället växa ganska snabbt. Vägbeläggningen är gammal på många ställen och skulle behöva förnyas. Det lyckas dock inte nödvändigtvis, eftersom vägarna med de nuvarande anslagen inte kan beläggas i tillräckligt snabb takt.

Vägbeläggningarna blir lätt håliga när det ligger vatten på vägytan och det sedan tidigare finns nätformade sprickor i beläggningen. Dessa tillsammans bidrar till att bitar av asfalten lossnar. Värst är det sådana vintrar då temperaturen växlar mellan plus- och minusgrader. 

På våta ytor trycker bildäcken ner vattnet som ligger på ytan i den gamla, spröda eller skadade asfalten. När temperaturen sjunker expanderar vattnet som kommit in i asfalten när det fryser. Expansionen lösgör stenar eller hela bitar ur den spröda asfalten.

De hål som är farligast för trafikanterna lappas först

I första hand lappas sådana hål som är farliga med tanke på trafiksäkerheten. Det innebär sådana hål som kan orsaka skador på bilen. När det finns några hål här och där på vägen, lappas i allmänhet alla hål. Om alla hål inte har lappats, kan det bero på att vägen är så hålig att alla hål inte kan lappas. I ett sådant fall måste vägen beläggas på nytt.

Vägarbetaren har med sig en viss mängd lappningsmaterial när hen lappar hål. Det räcker inte nödvändigtvis alltid till att lappa alla hål samtidigt. Då lappas de farligaste hålen. Resten av hålen lappas vid ett senare tillfälle. 

Om en mindre trafikerad väg är alltigenom hålig kan årskostnaden för enskilda lappningar bli anmärkningsvärt hög om alla hål lappas vid varje lappningstillfälle.

På vintern lappas endast de allra nödvändigaste hålen på vägen – lappning är inte lätt

Vintertid lappas endast sådana hål som är nödvändiga att lappa med tanke på trafiksäkerheten. Lappning är dock inte lätt på vintern. Vintertid utförs lappningarna i princip alltid med kallmassa och det håller vanligen inte särskilt länge. 

Varmmassa som används sommartid skulle vara hållbarare är kallmassa. Varmmassa finns inte i allmänhet att tillgå vintertid, då asfaltverken är stängda. Hål som uppkommit på vintern kan lappas ordentligt först på sommaren. Tillfälliga lappningar åtgärdas med permanenta lappningar när vädret är gynnsamt för det.

Lappningsmetoder har utvecklats för olika skador och omständigheter. Problemet är att i synnerhet lappningar som har gjorts vid fuktigt eller kallt väder inte klarar av det slitage som trafiken och väderförhållandena orsakar. Hål under vatten kan inte heller lappas innan vägen har torkat. Samma ställen på vägarna får då lappas om och om igen. 

Anmäl skador på livligt trafikerade vägar till Vägtrafikantlinjen

Faror uppkommer lätt när det plötsligt blir hål i vägen. Dessutom kan bilens fälgar och däck gå sönder. Det lönar sig att anmäla asfaltskador på livligt trafikerade vägar till Vägtrafikantlinjen, tfn 0200 2100 (24/7). Det lönar sig också att ladda ner 112 Suomi-appen till telefonen. Vägtrafikantlinjen finns färdigt i appen och då finns kartpositionering med som ett alternativ.

Läs mer: