Hur bekämpas halka vid minusgrader?


Artikkelin leipäteksti

På de allra livligaste vägarna (underhållsklass Is) kan man salta i ned till -6 grader, eftersom den livliga trafiken håller vägytan varmare. På andra vägar används vanligen inte salt längre när temperaturen sjunker under -4 grader, eftersom det inte längre är effektivt för att förhindra isbildningen. Vid saltning i alltför kalla temperaturer finns det risk för att vattnet som smält av saltet fryser på nytt och till och med blir halare än normalt.

Vägen kan vara hal även om den har saltats. Detta kan orsakas av flera faktorer, bland annat alltför låg trafikmängd, kraftiga minusgrader, underkylt eller rikligt regn. När vägytan är fryst och det regnar mycket eller om det regnar underkylt regn, kan det spä ut saltet som spritts ut på vägen såpass, att saltet inte räcker för att hålla vägytan isfri. Vid kraftiga minusgrader har saltet å andra sidan ingen verkan. Fenomenet kallas för ”pakkasliukkaus” (halka vid minusgrader) och det finns inga egentliga bekämpningsmedel mot det. Halka vid minusgrader kan uppstå när temperaturen är mer än -6 grader. När temperaturen blir kallare än tio minusgrader, blir vägytan sträv och halkan försvinner vanligen av sig själv.

För att salt ska fungera krävs även trafik. Med små trafikmängder har salt ingen effekt, eftersom bildäck skapar värme på vägytan genom friktion och det främjar saltets effekt. Detta kan synas till exempel i vänster fil på fyrfiliga vägar, i synnerhet nattetid, då trafikmängderna är mindre. Båda filerna har saltats och den högra filen är helt smält, men trafikmängden i den vänstra filen är så liten att saltet inte har verkat, varvid vägen kan vara hal.

I situationer där det vid minusgrader regnar underkylt regn, finns det i vägunderhållets utbud inte några bra metoder för att bekämpa halkan. I vissa fall kan vägytans friktion förbättras genom sandning eller genom att rugga upp lagret av is eller snö på vägen. Ingen av dessa metoder ger dock ett tillräckligt bra slutresultat på livligt trafikerade vägar. Dessa åtgärder är också klart dyrare och tar mer tid än saltning. Sandning hjälper tillfälligt, men det kan snabbt regna nytt vatten på sanden, som fryser omedelbart. Sandningssanden håller sig heller inte särskilt länge på livligt trafikerade vägar.

I dessa situationer förutsätts särskild vaksamhet i trafiken och det är inte möjligt att framföra fordon i normala hastigheter. Det finns också skäl att reservera mer tid än normalt för resorna samt bevara längre säkerhetsavstånd än vanligt till övriga vägtrafikanter. I sista hand har väganvändaren alltid ansvar för att anpassa sitt trafikbeteende och sin körhastighet efter de rådande omständigheterna.